.jpg){kind=spacer}
När Operation skolmat serverar grönsaksbuffé är glädjen stor. Visst behövde personalen hjälp i köket med det stora utbudet av olika gröna rätter och brödbakning men lönen betalades genast, i både mätta, glada och nöjda gäster. I vanliga fall äter barnen ca 8 kg grönsaker per dag i Borgaregatans skola, men när Marthaförbundets skolmatsprojekt intog Borgaregatans skola under sista vecka i januari åt ungdomarna och personalen 41 kg skalade grönsaker. Det är en stor skillnad.
Enligt rekommendationen skall barn och unga äta 100 g grönsaker per dag. Sista veckan i januari åt Borgaregatans skola helt enligt (lite i överkant) enligt rekommendationen. Skolmaten räknas som 1/3 av det totala energiintaget. Det är alltså anmärkningsvärt att grönsakskonsumtionen under en ”vanlig vecka” inte uppfylls. Föräldrar, beslutsfattare och tjänstemän i Vasa stad borde ställa sig frågan varför det inte gör det. Det är lätt att rycka på axlarna och konstatera att barn och unga inte äter grönsaker. Operation skolmat har igen (samma resultat i Sjundeå kommun) visat att visst äter elever grönsaker. Det är utbudet av grönsaker som räknas. Genom att bjuda dem från vackra fat och skålar, servera dem skiljt, ge dem alternativ av färger och former att välja mellan plockar de åt sig en stor mängd grönsaker alltså den mängd som de skall äta som lunchandel.
De grönsaker som Marthaförbundet och projektet bjöd på är inte dyra råvaror. Populärast var det nybakade brödet, inhemsk vitkål eller kinakål i form av pizzasallad, morötter, kålrot, rova i stavar och hemgjord dippsås på gräddfil. Det är inte dyr mat. Både lärare och elever vittnade om att deras ork ökade på eftermiddagen. Vilka lärare vill inte arbeta med pigga elever? Systemet med utdelningskök inspirerar inte personalen att arbeta med maten på ett engagerat sätt. Däremot kan de i arbetet med att skapa grönsaksbuffé hitta tillbaka lite av den yrkesstolthet som de fråntas i ett stort ”matmaskineri”.
Att få arbeta med fina råvaror ger möjlighet att återinföra huslig ekonomitänkandet. Bönorna som var naturella ena dagen, marineras till följande dag. Rester på rotfruktsbitar blir goda att rosta i ugnen följande dag. Brödbakningen kan rationaliseras och genom att utnyttja kalljäsningen kan degen göras ena dagen och gräddas den följande. Matlagning och brödbakning sprider dofter och förväntningar, måltiden blir som den skall vara, en viktig paus i arbetet. Måltiden blir en del av undervisningen, för många var kålrabbin en nyhet. Den är både annorlunda och ovanlig men lika goda som äpplen. Skolmåltiden och personalen behöver uppmuntran och stöd i sitt viktiga arbete. Om inte Vasa stad har råd att köpa vackra skålar för salsasås, solrosfrön och dipp kanske Hem och skola kan sträcka ut en hjälpande hand. Alla föräldrar vill ju unna sina barn det bästa, det är hög tid att omprioritera skolmåltiden och låta den få ett större och bättre rum att verka i.
Harriet Strandvik
Projektledare, Operation skolmat
